ADHD- izabelle thörner
Izabelle Thörner:
Jag minns när jag var liten och hur jobbigt allting var.
Ni vet hur envisa barn kan vara? Tänk er tjugofem envisa barn, där hade ni mig.
Alltid var någonting mer intressant och aldrig ville jag göra som jag blev tillsagd. När vi blev tillsagda att alla var tvugna att gå ut så smög jag och Jennie in i våran koja och gömde oss, för inte fan skulle vi gå ut.
Jag kunde inte koncentrera mig och tappade tråden såfort jag såg någonting mer intressant. Värre blev det när jag kom upp i tonåren, då blev jag tre år på nytt och var emot hela världen. Jag hade sönder saker i skolan, jag (och några andra) förstörde låsen innan varje lektion, vi smög upp på vinden och vi snodde saker. Jag skrek åt alla, jag kunde slå till vemsomhelst för absolut ingenting.
Jag har lärt mig att hantera mig själv och mina överdrivna känslor idag och även om jag fortfarande får mina utbrott så är det inte alls på samma sätt. Jag medicinerar vilket hjälper väldigt mycket också.
Det finns både för- och nackdelar med att ha ADHD, för mycket bra finns det. Men även mycket negativt och det är som barn jobbigt att hantera.Tänk på det innan ni skriker "jävla ADHD-barn" efter någon.
min syster izabelle har ändrats sig mycket dom sista åren. för några år sedan var hon inte som idag, hon har kämpat igenom allt. förutom hennes sjukdom så har de hänt mycket i hennes liv. men sen jag var pytteliten har hon varit min förebild. jag har försökt vara som henne fasst jag inte lyckats, för de är något specielt med henne.
izabelle är stark. hennes sjukdom förendrar henne helt klart, men de märks inte längre. hon vet hur hon vinner över hennes sjukdom. ni ska veta att jag är sjukt stolt över henne. jag är stolt över att säga att, henne har jag vuxit upp med, hon är min storasyster.
när jag var liten kom jag alltid in till hennes rum och bad om massage bara för att jag ville känna att hon va här hos mig. jag ville alltid va med izabelle och hennes kompisar för då kände jag mig likadan som hon.
när jag mår dåligt är de först henne jag tänker ringa. vi träffas inte så jätte ofta, men när vi väl gör de så berättar jag allt jag tänker på. hon vet allt om mig, och då menar jag allt. hon hjälper mig att förstå och vara stark. hon har förendrat mig, samtidigt som hon förendrade sig själv, på ett possitivt sätt.
jag älskar min storasyster. jag tror hon har hört de förr och de är sant, hon är speciel. jag tror inte så många förstår ADHD, man säger ADHD barn till personer som faktist har ADHD. och man säger "de kan inte bero på hennes sjukdom allt hon gör" jo de mesta.
jag fått höra "är de inte du som har ADHD systern? du hamnar väll också där snart? haha"
asså inte okej. kom tillbaka igen när ni har tagit reda på i detaljer vad ADHD är för något. Izabelle är underbar och stark. Jag älskar dig, glöm aldrig de storasyster ♥
Postat av izabelle
Gud vad du är fin älskade lillasyster, du är inte som någon annan, du är unik och det får du aldrig glömma bort. Någonting du alltid ska bära med dig, oavsett hur jobbiga saker är, så är det att jag älskar dig något otroligt. Du är mitt lyckopiller, det har du alltid varit och kommer alltid att vara. Du får mig att kämpa. Du är världens finaste <3
Tack för din fina kommentar!
